Språkväktaren

  Anglicismer Jag gillar verkligen det engelska språket. Men - måste man använda försvenskningar av engelska ord, när det finns precis lika bra svenska ord för saker/företeelser? Jag hörde en vinskribent på TV 4 säga limiterade när han lika gärna kunde ha sagt begränsade . Och nuförtiden när man ska lägga till något så ska man addera . Det kan till exempel gälla att addera en accessoar till en jacka. I SAOL betyder addera fortfarande lägga ihop tal. Ett ord som dock har tagit sig in i senaste SAOL är spendera . Tidigare betydde spendera på svenska bara göra slut på pengar, inte som på engelska både göra slut på pengar och lägga tid på.

  Konstiga eller lustiga rubriker Ibland blir rubrikerna i tidningarna lite fel. I dagens lokaltidning stod det att en viss kommuns budget för skolverksamheten beräknas spräckas med 6 miljoner kronor. Nästa år ser enbart skolskjutskostnaderna  ut att gå back med 7 miljoner kronor. Att då ha en rubrik som lyder " Vinstvarning från X:s skolor " låter i alla fall i mina öron liiite konstigt.

 Liksom! Vad trött jag blir på alla som använder liksom hela tiden ! Självklart måste man kunna använda ordet liksom, men man behöver inte säga det i varje mening, ibland flera gånger. Ibland när jag lyssnar på någon som späckar sin berättelse med liksom tappar jag tråden; jag blir så koncentrerad på liksom att jag inte hör vad de berättar. OK, jag ska erkänna att jag också har varit där, alltså använt liksom i övermått. Tills en mig närstående person, det vill säga min man, påpekade det. Så nu hackar jag på andra som gör så - fast bara här i min blogg 😏

 Betoning av partikelverb Slarva bort och formulera om   är så kallade partikelverb, där bort respektive om är partiklar. Det är oftast partikeln som ska betonas: slarva bort och formulera  om. Ofta hör man folk betona fel ord t ex formulera om. Ta ett uttryck som stå på sig: säger man  stå på sig i stället för stå på sig, blir det ju helt obegripligt. Man kan ju inte stå på sig själv, möjligen stå på någon annan.  Sedan finns det uttryck som ser likadana ut men som betyder olika saker beroende på vilket ord som betonas. Om jag skriver på ett kontrakt eller om jag skriver på ett kontrakt till exempel. I det första fallet håller jag på att formulera/skriva/upprätta ett kontrakt (inte partikelverb), i det andra fallet ska jag underteckna ett kontrakt (partikelverb).

  Et- eller en-ändelse? Det är tydligen svårt att veta om ett ord slutar på -et eller -en i bestämd form – det kan faktiskt finnas två möjligheter, fast det är sällan. I morse gjorde en av kockarna på TV en matsätt med kål i. Programledaren undrade något om kålet . Fel, fel, fel. Kål heter i bestämd form kålen . Om man däremot pratar om kol , som man eldar med, så heter det kolet . När det gäller en bål som man dricker och ett bål som man eldar och som dessutom stavas likadant kan vara ett problem. Jag har hört den bestämda formen bålet om en bål man dricker. ”Har bålen redan tagit slut?” ”Bålet (elden) tänds kl 21.”

  De eller dem?

 Välkommen till min blogg, du som har hittat hit!